Innehåll i artikeln
Del fyra heter The Final Chapter i original. Det var inte marknadsföring. Paramount menade allvar, och i Sverige blev det sista kapitlet bokstavligt: efter den här filmen slutade serien komma till Sverige.
Snabbfakta om Fredagen den 13:e del 4
| Originaltitel | Friday the 13th: The Final Chapter |
| År | 1984 |
| Regissör | Joseph Zito |
| Manus | Barney Cohen, efter en historia av Bruce Hidemi Sakow |
| Premiär (USA) | 13 april 1984 |
| Budget | 2,2 miljoner dollar |
| Intäkter | 33 miljoner dollar |
| Granskad i Sverige | Totalförbjuden 1984, godkänd på video 1986 med tio klipp |
Filmen som skulle avsluta serien
Fyra filmer på fyra år, och ingen av dem hade gått med förlust. Ändå var det producenten Frank Mancuso Jr. själv som ville sätta punkt.
Skälet var inte pengar utan anseende. Filmerna drog in mångdubbelt vad de kostade, men de räknades inte som riktig film av vare sig kritiker eller kollegor, och Mancuso Jr. ville göra annat än att producera uppföljare ingen tog på allvar.
Alltså fick del fyra en undertitel som lovade ett slut, och en regissör som var van vid actionfilm snarare än skräck: Joseph Zito.
Tom Savini kom tillbaka till produktionen efter att ha hoppat över tvåan och trean. Savini hade gjort effekterna till originalfilmen 1980 och var alltså med och formade seriens gestalt från början. Hans egen förklaring till varför han återvände var att han ville vara med och avsluta det han själv varit med om att skapa.
Publiken höll inte med om att det var dags. Öppningshelgen drog in 11,1 miljoner dollar och filmen gick rakt in på förstaplatsen. Ett år senare kom femman.
Rollistan i Fredagen den 13:e del 4
Kimberly Beck spelar Trish Jarvis och bär filmen. Beck hade då varit yrkesverksam sedan barnsben, med rötter i amerikansk tv, och tar med sig en helt annan rutin in i rollen än vad genren brukade kosta på sig.
Corey Feldman är Tommy Jarvis, tolv år gammal vid inspelningen. Feldman stod två år senare mitt i sin egen storhetstid med Goonies och Stand by Me bakom sig, och hans figur blev den enda i hela serien som fick återkomma som bärande roll i flera filmer.
Crispin Glover spelar Jimmy. Året därpå var Glover pappa till Marty McFly i Tillbaka till framtiden, och den som sett del fyra känner igen samma nervösa energi i en helt annan miljö.
Peter Barton spelar Doug. Barton kom från tv-serier och gick tillbaka dit efteråt, bland annat till Glamour.
Det är en ovanligt välbesatt rollista för en fjärde uppföljare, och det är ingen slump. 1984 var Fredagen den 13:e fortfarande en film som unga skådespelare tackade ja till, inte en de tackade nej till.
Totalförbjuden i Sverige 1984
Den 12 september 1984 fattade Statens biografbyrå sitt beslut: filmen förbjöds i sin helhet för offentlig visning.
Ärendet hade gått upp i Filmgranskningsrådet några dagar tidigare, alltså i den större sammansättning som kallades in när ett ärende var svårt eller principiellt.
Tidpunkten förklarar en del. Sverige stod mitt i videovåldsdebatten. Videon hade på några få år flyttat in i svenska vardagsrum, och med den kom filmer som aldrig hade passerat en biografcensur. Lagstiftaren svarade med att låta granskningen omfatta även videogram, och i tidningar och riksdag diskuterades hyrfilmen som ett hot mot ungdomen snarare än som en ny distributionsform.
Statens biografbyrå var det verktyg debatten hade till hands. En amerikansk slasherfilm med en fyra i titeln var inte ett gränsfall i det klimatet, den var själva exemplet man argumenterade om.
Inga klipp föreslogs. Det fanns inget att klippa sig ur, precis som med trean året innan, som då redan hade förbjudits en gång och skulle förbjudas igen samma år.
Varför filmerna slutade komma till Sverige
Två förbud på trean och ett på del fyra, på drygt arton månader. Efter det upphörde serien att dyka upp i svenska beslut. Femman, sexan och sjuan finns inte i något ärende under resten av decenniet.
Det var ingen bojkott och inget beslut uppifrån. Det var räkneövning.
En distributör som tog hit en film betalade för kopior, för granskningen, för textning och för marknadsföring, allt innan en enda biljett var såld. Ett totalförbud gjorde hela den summan värdelös över en natt. Det fanns ingen delvinst att hämta och ingen kortare version att släppa i stället, bara en kostnad som redan var tagen.
Samma bolag brände den kalkylen tre gånger på arton månader.
Att ingen därefter lämnade in femman, sexan eller sjuan är det registret visar. Att skälet var risken snarare än ointresse är vår tolkning, men det är svårt att se vilken annan förklaring som skulle passa. Hela seriens gång i Sverige finns i vår genomgång av Fredagen den 13:e-filmerna i ordning.
Tio klipp på video, och sex av dem i början
Ett och ett halvt år efter förbudet kom filmen tillbaka, den här gången som video. I mars 1986 godkändes den från femton år.
Men den film myndigheten då fick se var inte densamma som 1984. Registret noterar att den var nedklippt av distributören redan innan granskningen, och den var då omkring tolv minuter kortare än biografversionen. Samma mönster som genom hela serien: bolaget klippte i förväg för att komma under strecket.
Sedan klippte myndigheten tio gånger till. Sammanlagt knappt fyra minuter, varje klipp med motiveringen förråande.
Sex av de tio klippen ligger i filmens allra första minuter.
För att förstå varför det är märkligt måste man veta hur del fyra börjar. Filmen öppnar inte med en ny scen. Den öppnar med en återblick, en snabb sammanklippt sammanfattning av vad som hänt i de tre tidigare filmerna, tänkt för den som kommer in i serien här och behöver hänga med.
Det är alltså inget nytt material. Det är bilder ur ettan, tvåan och trean, hopfogade till en repetition på ett par minuter.
Och de tre filmerna hade Sverige redan sagt ja till. Ettan granskades och godkändes 1980. Tvåan släpptes igenom helt utan klipp 1981. Trean godkändes i januari 1985, om än i sönderklippt skick.
Myndigheten klippte alltså bort en sammanfattning av filmer den själv redan hade godkänt. Samma bilder, samma filmer, andra beslut.
Skillnaden var att bilderna nu låg efter varandra, utan mellanrum. Utspritt över tre filmer och fyra timmar hade materialet passerat. Packat i två minuter gjorde det inte det.
Bedömningen gällde alltså inte bara vad som visades, utan i vilken takt.
Hur Fredagen den 13:e del 4 togs emot
Kritikerna 1984 var inte bara negativa, de var upprörda.
Roger Ebert kallade filmen ett omoraliskt och förkastligt stycke skräp, och tog upp den tillsammans med Gene Siskel i deras tv-program, där båda sågade den. Det var vid den här tiden som de två började driva en bredare kampanj mot slashergenren som sådan, och del fyra blev ett av deras exempel.
Publiken gick ändå. Förstaplatsen på öppningshelgen och 33 miljoner dollar på en budget på 2,2 miljoner dollar talar sitt tydliga språk.
I skrivande stund ligger filmen på 25 procent på Rotten Tomatoes, räknat på 32 recensioner. Det är seriens högsta notering bland de fyra första filmerna, och den siffran har rört sig uppåt över tid. Del fyra har fått en omvärdering hos dem som skriver om genren, ofta med Zitos regi och Savinis effekter som skäl.
Se den om du vill se serien i sitt bästa hantverksmässiga skick. Det är den film av de fyra första där mest möda syns på duken.
Fredagen den 13:e del 4 i serien
Fyran tar vid samma natt som Fredagen den 13:e del 3 slutar. Den skulle bli det sista kapitlet, men Fredagen den 13:e del 5 kom redan året därpå.
Del fyra är den fjärde av tolv filmer, och den enda som marknadsfördes som ett avslut.
Undertiteln höll inte. Fredagen den 13:e del 5 kom året därpå och serien rullade vidare i ytterligare åtta filmer. Men i Sverige stämde löftet nästan bokstavligt, för det här var den sista filmen i serien som gick igenom svensk granskning under åttiotalet.
Så sent som 2002 lämnades den in på nytt, inför dvd-utgivning. Ett litet hopp utanför decenniet, men det är det som gör 1984 begripligt: myndigheten skrev själv i sin anteckning att det var samma version som förbjöds arton år tidigare, och den godkändes nu från femton år utan ett enda klipp.
Samma film, samma land, samma myndighet. Det var inte filmen som hade ändrats.
Mönstret med distributörer som klippte sina egna filmer i förväg går igen i hela det svenska åttiotalet, från originalet från 1980 till Motorsågsmassakern, och det är en av de saker som formade vilken skräckfilm från 80-talet svensk publik faktiskt fick se.
Alla filmer i Fredagen den 13:e-serien
Hur serien hänger ihop, och vilka filmer som aldrig kom till Sverige, reder vi ut i Fredagen den 13:e-filmerna i ordning. Här är filmerna i den ordning de kom.
- Fredagen den 13:e (1980)
- Fredagen den 13:e del 2 (1981)
- Fredagen den 13:e del 3 (1982)
- Fredagen den 13:e del 4 (1984)
- Fredagen den 13:e del 5 (1985)
- Fredagen den 13:e del 6 (1986)
- Fredagen den 13:e del 7 (1988)
- Fredagen den 13:e del 8 (1989)
- Jason goes to hell (1993)
- Jason X (2001)
- Freddy vs Jason (2003)
- Friday the 13th 2009
Var kan du se Fredagen den 13:e del 4?
Streamingtjänsternas utbud förändras löpande, så den bästa källan för aktuell information om var filmen finns tillgänglig i Sverige just nu är aggregatortjänsten Vodeville, där alla streamingalternativ samlas på ett ställe och uppdateras kontinuerligt.